Vårt miljöansvar
Miljöfrågor är prioriterade på Swedavia och Göteborg Landvetter Airport arbetar ständigt inom flera olika områden för att minska sin miljöpåverkan.
Swedavias klimatarbete
Vår nollvision
Under 2020 nådde Swedavia målet om inga fossila koldioxidutsläpp från den flygplatsverksamhet vi har i egen regi.
Ett omfattande arbete ligger bakom vår framgång att nå noll fossilfria koldioxidutsläpp. Vi köper in grön el till hela verksamheten och reservkraften går på HVO (hydrerad vegetabilisk olja), fordonsflottan går på HVO, fossilfri gas eller grön el samt biogasol och biogas köps in.
Utökat klimatarbete
Alla Swedavias flygplatser är minst certifierade på nivån ACA 3+ enligt Airport Council International (ACI) Europes standard för flygplatsers klimatarbete. Det innebär att våra flygplatser kontinuerligt minskar fossila koldioxidutsläpp från den egna verksamheten, kompenserar för de utsläpp som hittills inte reducerats och vi bidrar till att andra verksamheter vid flygplatserna minskar sina utsläpp. Vid utgången av 2020 nådde vi vårt mål om inga fossila koldioxidutsläpp från den flygplatsverksamhet vi har i egen regi.
Nästa mål är att samtliga flygplatser når nivå ACA 4+ vilket innebär att även halkbekämpning, avvisningsmedel och köldmedia ska ingå i mätningarna. Vi ska även i högre grad involvera och samarbeta med andra aktörer med betydande koldioxidutsläpp på flygplatserna för att fortsätta minska utsläppen tillsammans. På sikt ska all verksamhet på våra flygplatser gå över till förnybara energikällor. Arbetet ligger i linje med IPCC scenario för 1,5 grad och Swedavias strategi och mål för en proaktiv klimatomställning.
Fakta om Airport Carbon Accreditation (ACA)
- Airport Carbon Accreditation är ett ramverk inom Airport Council International (ACI) som utvärderar flygplatsers arbete med att hantera och minska sina koldioxidutsläpp. Ramverket har sex nivåer.
- De uppsatta certifieringskraven inom ACA4+ inkluderar anpassning av flygplatsens koldioxidhantering till Parisavtalet samt en inkludering av ytterligare utsläppskällor i flygplatsens koldioxidavtryck som täcker alla betydande operativa utsläpp från tredje part. Inriktningen ligger på att skapa effektiva partnerskap med flygplatsaktörer för att minska utsläppen. Den initierade partnerskapsplanen som bidrar till omställningen även hos flygplatsernas samarbetspartners är en förutsättning för certifieringen.
- Sex av Swedavias tio flygplatser har certifierats till den högsta nivån ACA4+; Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport, Malmö Airport, Åre Östersund Airport, Visby Airport och Kiruna Airport. Under 2023 och 2024 kommer övriga fyra flygplatser – Bromma Stockholm Airport, Luleå Airport, Umeå Airport och Ronneby Airport – certifieras enligt ACA4+.
- Stockholm Arlanda Airport var en av 17 flygplatser som gick med i ramverket vid starten 2009. Göteborg Landvetter Airport gick med 2010. Båda flygplatserna kom direkt in på den då högsta nivån i ramverket, ACA3+ och Swedavia blev den första flygplatskoncernen i världen att bli fossilfri i den egna flygplatsverksamheten vid slutet av 2020. Stockholm Arlanda Airport blev även den första flygplatsen att motta ACI:s nyinstiftade ECO Innovation Award år 2010, en utmärkelse som flygplatsen även erhöll 2021.
Miljöpåverkan
Flygets miljöpåverkan är av avgörande betydelse för flygbranschen och därmed även för flygplatsen. Vi strävar därför ständigt efter att minska negativ miljöpåverkan från flygplatsen. Detta sker främst genom att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser, minska övriga utsläpp till luft och vatten samt minimera kemikalieanvändningen och uppkomsten av avfall.
Har du frågor om vårt miljöarbete?
Kontakta miljo.got@swedavia.se.
Buller
Swedavias mål är att arbeta för att bullerbelastningen kring Landvetter upplevs som acceptabel i förhållande till flygets och flygplatsens samhällsnytta. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att säkerställa att vi befinner oss inom ramen för vårt miljötillstånd. I flygplatsens miljötillstånd finns villkor att de bostäder som utsätts mest ska bullerisoleras.
Trots att flygtrafiken ökar, utsätts allt färre för ljudnivåer som överstiger samhällets riktvärden för buller. En förklaring till den kraftiga minskningen när det gäller flygbullret är att flygmotorer blivit allt tystare, en utveckling som uppmuntras av Swedavia. För att främja övergång till modernare och tystare plan är startavgiften lägre flygplan som bullrar mindre.
Kurvade inflygningar
En viktig åtgärd för att minska flygplansbullret och utsläppen till luft är det fortsatta arbetet med att utveckla möjligheten för kurvade inflygningar vid våra flygplatser. Genom det nya flygvägssystemet och kurvade inflygningar ökar möjligheterna att inte att flyga över tätbebyggda områden. För att genomföra kurvade inflygningar krävs godkännande av Transportstyrelsen, både för flygbolaget, för flygplansindividen och för den enskilda besättningen.
Swedavia arbetar dessutom med gröna inflygningar. Dessa minskar buller och koldioxidutsläpp från flygplanen.
Grannsamverkan en viktig del
Samverkan med grannar och kommuner är viktig och har lett till att byggplanering och bygglovshantering sker utifrån prognostiserade bullerkurvor, så kallade influensområdeskurvor. Vi för en löpande dialog med våra grannar och undersökningar visar att de miljöfrågor som prioriteras högst är klimat följt av buller.
Luft
Utsläpp till luft sker också från servicefordon inne på flygplatsområdet, vid provning av flygplansmotorer, brandövningar och vid produktion av den fjärrvärme som används.
Flygtrafikens utsläpp
Flygmotorernas utsläpp är desamma som vid all förbränning av fossilt bränsle: koldioxid, kväveoxider, kolväten, sot, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid. Ibland kan det lukta kraftigt av flygfotogen på flygplatsen. Det som luktar i flygfotogen är svavelföreningar, så kallade merkaptaner, som har en genomträngande, intensiv och karakteristisk lukt i mycket små koncentrationer. Svavelföreningarna tillhör samma grupp av ämnen som ställer till luktproblem i samband med massatillverkning (sulfatprocessen). Merkaptaner är ogiftiga i de låga koncentrationer som finns på flygplatsen.
Swedavia arbetar med att förkorta flygvägarna vilket minskar bränsleförbrukningen och därmed även utsläppen till luft. När det gäller Swedavias egen verksamhet på Göteborg Landvetter Airport pågår ett ständigt förbättringsarbete.
Moderna plan med mindre utsläpp premieras
Ett sätt att minska utsläppen till luft från flygtrafiken är att Göteborg Landvetter Airport uppmuntrar flygbolagen att använda moderna flygplan som är bättre för miljön – startavgiften är lägre ju mindre utsläpp av kväveoxider och kolväten flygplanets motor har. Syftet är att påverka flygbolag med äldre plan med gamla flygplansmotorer att byta ut dem till moderna plan med renare motorer.
Flygplanens virvelvindar är inte bränsledumpning
Alla flygplan lämnar virvelvindar efter sig. När det är fuktigt väder ute syns virvlarna eftersom det bildas kondens av vattenångan i luften. Detta kan ibland se ut som att flygplanet släpper ifrån sig bränsle vid landning.
Bränsledumpningar sker mycket sällan och endast i nödsituationer när ett fulltankat plan behöver nödlanda. Det är bara de största planen som har möjlighet att dumpa bränsle. Om en dumpning behöver ske ska den ske över vatten och på en så hög höjd att bränslet förångas innan det når marken.
Undersökning av moss- och lavfloran i Härryda
Sedan 1992 har mätningar gjorts av luftföroreningar vid Göteborg Landvetter Airport. På ett antal provpunkter i Härryda har moss- och lavfloran undersökts för att kunna följa effekterna av luftburna föroreningar och flygplatsens eventuella påverkan på omgivningarna.
Resultatet av den senaste undersökningen visar bland annat att när det gäller luftkvaliteten i Härryda kommun så spelar inte flygplatsen någon avgörande roll utan kommunen påverkas mer av större vägar, tätorter med mera vad gäller svavel- och kvävenedfallet.
Mark och vatten
Avisning av flygplan och halkbekämpning
Flygplanen avisas med propylenglykol och när banorna halkbekämpas används kaliumformiat. Kaliumformiat är ett slags salt och används idag istället för urea eftersom kväveinnehållet är mycket lägre. Propylenglykol och kaliumformiat har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbara i naturen. Men, det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten om stora mängder släpps ut. För att vattnet runtomkring Landvetter ska påverkas så lite som möjligt, genomförs en rad åtgärder.
Glykolvätska återvinns efter planens avisning
Göteborg Landvetter Airport har ett omfattande glykolhanteringssystem som är sammankopplat med dagvattendammar för att minimera utsläpp till omgivningen. Glykolsystemet är konstruerat för att källsortera glykolen som är högkoncentrerad (mer än fem procent) och lågkoncentrerad (mindre än fem procent). Högkoncentratet leds till flygplatsens egen anläggning där det kokas för att få fram en vätska med 50 % glykol. Vätskan skickas till en återvinningsanläggning där upp till 99,5 % ren glykol utvinns. Den återvunna glykolen kan blandas till ny avisningsvätska till flygplatser eller användas som komponent i andra glykolbaserade produkter. Det är en stor miljövinst då man minskar behovet av fossila råvaror.
Lågkoncentratet skickas via oljeavskiljare till dagvattendammarna som består av tre dammsteg med rening. Dagvattendammarnas funktion är framförallt att omhänderta organiskt material, kväve, fosfor, kalium och tungmetaller i vattnet. Eftersom glykol är syreförbrukande används pumpar för att tillföra syre.
Regelbundna kontroller av vattnet sker enligt ett kontrollprogram.
Provtagning i vatten
Bakgrund om PFOS
Perfluorerade ämnen har använts i cirka 50 år vid bland annat ytbehandling av textilier, i rengöringsmedel, köksredskap, brandbekämpningsmedel och ytbehandling av till exempel livsmedelsförpackningar. PFOS (perfluoroktansulfonat) är ett av de mest kända ämnena och har använts bland annat i brandsläckningsskum. De senaste åren har man funnit att PFOS kan orsaka skador hos djur. Det kan även finnas en risk för skador hos människor, även om man hittills inte påvisat några sådana. Vi får alla i oss en del PFOS från maten vi äter och ibland också på annat sätt från olika kemiska produkter. PFOS kan därför mätas till exempel i blod.
PFOS i Västra Ingsjön
Förhöjda halter av PFOS har påvisats i vatten och fisk från Västra Ingsjön samt i vatten från Östra Ingsjön. Detta kan med stor sannolikhet kopplas till brandövningsplatsen vid Göteborg Landvetter Airport där man under 90-talet använde brandskum innehållande PFOS vid släckövningar. Branddammen är numera tömd och sanerad, men då PFOS bryts ned långsamt kan det fortfarande finnas förhöjda halter i miljön och fisken.
Forskningsprojekt PFOS
Under en femårsperiod pågick ett forskningsprojekt om PFOS i miljön. Projektet RE-PATH syftar till att utreda och klarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö samt att undersöka möjliga åtgärder när det gäller perfluorerade ämnen kring bland annat Göteborg Landvetter Airport. Projektet finansieras av både Swedavia och Naturvårdsverket och genomförs av IVL, Svenska Miljöinstitutet AB. Slutsatser från projektet är att vuxna kan äta fisk fångad i Västra Ingsjön upp till 7 ggr/månad utan att överskrida de riktvärden som finns. Enligt försiktighetsprincipen har gravida eller ammande kvinnor samt barn ändå avråtts från att äta fisk från sjön.
Årsrapport för forskningsprojektet.
Miljömedicinsk undersökning
Efter önskemål från Göteborg Landvetter Airport samt miljöförvaltningarna i Härryda och Mölndals kommuner har Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum undersökt om PFOS i fisk lett till någon mätbar ökning av halter i blodserum hos omkringboende som äter mycket fisk från de aktuella sjöarna.
Jämförelser gjordes även med kontrollgrupper av personer från andra områden och även med boende i samma område som inte ätit sådan fisk. Det gjordes även en bedömning av risker för eventuell hälsopåverkan.
Slutsatsen var att det inte fanns någon sådan risk och det av två skäl. För det första har de undersökta personerna lägre intag av PFOS än det EU anser vara riskfritt. För det andra har personerna i undersökningen mycket lägre nivåer än grupper som exempelvis är eller har varit i sitt yrke exponerade för PFOS utan att man har kunnat fastställa några hälsoeffekter.
Åtgärder på flygplatsen
Sedan 2008 har flygplatsen omhändertagit det mest förorenade markvattnet vid brandövningsplatsen. 2010 anlades en permanent anläggning för att förhindra ytterligare spridning av PFOS från flygplatsen. Ytvatten och ytligt grundvatten som passerar genom det förorenade området samlas upp i ett tätt dike och leds till två täta dammar för vidare rening i en kolfilteranläggning som är avsedd för att rena PFOS-förorenat vatten. 2017 utökades kolfilteranläggningen så att den består av fler kolfilterkolonner i följd för bättre reningseffekt. Efter att vattnet renats leds det ut till flygplatsens dagvattendammar. Efter reningsanläggningen leds det renade vattnet till flygplatsens dagvattendammar. Under 2011 sanerades samtliga brandbilar på flygplatsen. Efter utförd sanering infördes ett nytt fluorfritt brandsläckningsskum, Moussol 3/6-FF, i brandbilarna. Det nya brandskummet bildar koldioxid och vatten när det bryts ner.
Nationella regler för PFOS
Nationella regler för PFOS trädde i kraft den 27 juni 2008. De nya reglerna innebär förbud mot att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS i kemiska produkter och varor. Några undantag, som inte är tidsbegränsade, finns för vissa applikationer inom fotolitografisk och fotografisk industri, förkromning samt i hydrauloljor inom flygindustrin.
Hantering av avfall
Allt avfall från Swedavias anläggningar sorteras. Mängden hushållsavfall ökar dock på grund av ökad försäljning av hämtmat. Avfallet delas in i fyra kategorier: avfall till materialåtervinning, energiåtervinning, deponi samt farligt avfall. Vårt mål är att deponiandelen ska minska till förmån för en ökning av materialåtervinning. På flygplatsen finns en avfalls- och återvinningsstation, källsorteringsrum, kompostanläggning och anläggning för mottagande av farligt avfall.
Miljötillstånd
Tillståndsgivande myndighet är mark- och miljödomstolen. Till tillståndet knyts ofta olika detaljerade villkor som formuleras av domstolen. Villkoren är tvingande och kan leda till åtal om de inte följs. Större förändringar av verksamheten som inte ryms inom gällande tillstånd, eller som inte uppfyller eller motsvarar gällande villkor, kräver omprövning av tillståndet eller omprövning av enskilda villkor. Mindre ändringar som ryms inom tillståndet ska anmälas till den så kallade tillsynsmyndigheten. Det är länsstyrelsen som har tillsynsansvaret för flygplatsen utifrån miljöbalkens krav. Exempel på anmälningspliktiga ändringar är byte av bränslepanna, ändrad kemikaliehantering eller förändrat avisningsområde.
Mark- och miljödomstolens beslut kan överklagas hos Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt som är slutinstans för ärenden som startar hos länsstyrelsen. Högsta domstolen är slutinstans för mål som startat i mark- och miljödomstolen.
Dubbla tillstånd
Flygplatser lyder under dubbla tillstånd från två olika myndigheter, ett från Transportstyrelsen och ett från mark- och miljödomstolen. Transportstyrelsen har det samlade ansvaret för den civila luftfarten i Sverige och ska främja en säker, kostnadseffektiv och miljösäker civil luftfart.
Mark- och miljödomstolen ansvarar för att tillstånd till flygplatsverksamheten utformas enligt gällande miljölagstiftning. Det utförs en balanserad avvägning mellan olika samhällsintressen och miljöbalkens intentioner. Flygplatsverksamheten kan således inte bedrivas om ett av dessa tillstånd saknas.
Landvetter inför nytt miljötillstånd
Från 1 januari 2021 har Göteborg Landvetter Airport börjat använda det nya miljötillstånd som flygplatsen fick 2016. Flygplatsen får därmed ett modernare tillstånd med smartare inflygningsvägar samtidigt som det täcker resebehoven de kommande åren.
Läs mer här
Frågor och svar om miljötillståndet
Miljörapport
Swedavias miljö- och energipolicy följer självklart gällande miljö- och energilagstiftning.
Syfte och mål
Swedavia äger, driver och utvecklar flygplatser samt flygplatsnära fastigheter i Sverige. Vi strävar ständigt efter att förbättra ledningssystemet (ISO 14001) för att minska vår miljöpåverkan och använda resurser på ett hållbart sätt i hela värdekedjan. Det ska främst ske genom att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser, minimera övriga utsläpp till luft, mark och vatten, samt minska användningen av skadliga kemikalier. Vi ska även säkra effektiv resurshantering för att bidra till en cirkulär ekonomi samt ständigt verka för en effektivare energianvändning.
För oss är det en självklarhet att följa gällande miljö- och energilagstiftning samt övriga tillämpliga nationella och internationella regler och krav. Det är också en självklarhet att säkerställa tillgång till den information och de resurser som krävs för att uppnå miljö- och energimål. Vi ska även verka för att flygbuller och emissioner från flygverksamheten begränsas.
För att uppnå detta krävs att vi arbetar efter följande grundregler:
- Hänsyn till miljön ska genomsyra varje del av verksamheten och vägas in i alla beslut.
- Klimatpåverkan är flyg- och fastighetsbranschens viktigaste miljöfråga och ska prioriteras i beslut och aktiviteter.
- Vi ska ständigt energieffektivisera och styra den egna verksamheten samt påverka andra aktörer som vi samverkar med, för en hållbar användning av resurser.
- Vi ska köpa in energieffektiva produkter och tjänster och främja konstruktioner som leder till förbättring av energiprestandan.
- Alla Swedavias medarbetare ska vara delaktiga i vårt miljö och energiarbete.
- Vi ska bedöma och hantera miljörisker och energiprestanda på ett systematiskt sätt.
- Swedavia ska aktivt delta i lokala, regionala, nationella och internationella samarbeten i syfte att minska den negativa miljöpåverkan från flygbranschen och verka för en hållbar utveckling av flygplatserna.
Flygvägssystem
I januari 2009 togs ett nytt flygvägssystem i drift på Göteborg Landvetter Airport. Med hjälp av ny teknik, kallad P-RNAV, blir flygkorridorerna smalare. Flygvägssystemet sätter flygplatsen i den absoluta fronten när det gäller miljösmarta inflygningsvägar. Flygvägsystemet, som flygplatsen fick klartecken för i miljödomen M 118-01, ger miljösmartare inflygningar där planen landar med mindre gaspådrag. Det leder i sin tur till minskat buller för närboende och minskade utsläpp av koldioxid.
Systemet i korthet
I korthet går flygvägssystemet ut på att landande flygplan navigerar längs mer avancerade vägar. Dessa har smartare dragning i förhållande till bebyggelse och är konstruerade som ett sluttande plan. Flygplanen flyger därmed högre under längre tid och ger en mer bränslesnål inflygningsbana. Det är en radikal skillnad mot de mer traditionella flygvägarna som är uppbyggda kring äldre flygfyrar. Med ny teknik och nya flygvägar står flygplatsen väl rustad att på ett säkert och effektivt sätt möta omgivningens krav på minskad miljöpåverkan.
Flygledare och pilot planerar inflygningen tillsammans
Eftersom flygplanets dator har kontinuerlig kontakt med utrustning på marken kan hela flygningen anpassas efter den exakta landningstidpunkten. Det innebär också att flygledaren och piloten tillsammans kan planera en jämn inflygning - planet glidflyger istället för dagens stegvisa inflygning. En sådan inflygning beräknas spara i snitt 150 kg bränsle och 450 kg koldioxidutsläpp per flygning. Dessutom innebär de miljösmarta inflygningarna att bullret minskar i närområdet kring flygplatsen då flygplanet inte behöver göra motorpådrag på lägre höjder.
Komplex procedur att planera flygvägar
Att planera miljösmarta flygvägar är en komplex procedur. Det finns en mängd hänsyn att ta, som kan vara rent motstridiga – det som minskar bullret kan öka utsläppen. Annat att tänka på är givetvis bibehållen säkerhet och hur många människor som berörs. När flygvägar skapas vill flygplatsen att så få som möjligt utsätts för buller, men också hitta kortast tänkbara vägar för att hålla nere utsläppen. Flygvägssystemet har skapat en möjlighet att ta hänsyn till alla inblandade.
Green flights
Syftet med Green Flights är att minska miljöpåverkan från flygtrafiken samt att samla och koordinera miljörelaterade åtgärder inom ATM (Air Traffic Management). Detta för att minska buller och utsläpp inom svenskt luftrum. Projektet Green Flights består bland annat av gröna inflygningar, gröna utflygningar, green cruise och EcoFLy. Green Flights-projektet startades av LFV:s flygtrafiktjänst 2007. Fokus ligger på flygtrafiksrelaterade aktiviteter som minskar utsläpp av växthusgaser och buller under alla faser av en flygning. Både flygplatser och flygbolag spelar en stor roll och finns därför representerade i projektets projektkoordineringskommitté och i delprojektet EcoFLy.
Green Flights omfattar:
- Grön inflygning
- Green departure
- Green Cruise
- EcoFly
- PBN-studie
- “Grönt” Business Case
Så jobbar jag för miljön
Jag jobbar för att framtidssäkra flyget
I jobbet som miljöchef på Landvetter är det mitt ansvar att se till att vi minskar våra egna klimatpåverkande utsläpp från flygplatsen. Utöver det jobbar vi med andra aktörer, flygbolag, marktjänstbolag och andra tekniskt verksamma inom flyget för att minska hela flygbranschens påverkan på miljön. Vi är en del av en bransch som måste jobba tillsammans för att nå de mål som branschen satt upp, bland annat fossilfritt flyg till 2045. Swedavia uppnådde delmålet att bli helt fossilfri inom den egna verksamheten redan 2020. Nästa målsättning är att all verksamhet vid flygplatsen ska bli fossilfri 2025. Det innebär att även de aktörer som gör uppdrag åt Swedavia ska bli fossilt oberoende.
Rent konkret kan det handla om att bli effektivare när planen är på marknivå, till exempel att ha en elanslutning istället för att ha dieselaggregat för flygplanen när de står parkerade. Det kan också handla om att skapa effektivare och kortare flygvägar eller att köra flygplanen på biobränsle (SAF, Sustainable Aviation Fuel).
Vi vill möjliggöra för människor att mötas och att länder kan utbyta varor och tjänster med varandra. Då är vi i dagsläget beroende av en effektiv flygtrafik. Det är hållbarhetsprincipen vi måste jobba efter – vi har en påverkan och den ska vi minska. Samtidigt ska vi bidra till att de andra värdena som arbetstillfällen, inkomster för turistnäring och näringsliv och en social utveckling kan fortsätta att utvecklas.
Det är i ett större perspektiv otroligt viktigt att vi är en del av den kollektiva, globala flygtrafiken.
Sverige är långt framme när det gäller miljöfrågor, både nationellt och internationellt. Som statligt ägt bolag har vi som en del i vårt uppdrag att se till att vi faktiskt är världsledande även på miljö- och hållbarhetsfrågor. Att driva dessa frågor i bolag som är en föregångare för många andra verksamheter, det är väldigt kul!
Jag jobbar för rena vattendrag
Jag jobbar med vatten, vilket kanske inte är det första man kopplar ihop med en flygplats. Men på grund av att vi har väldigt stora ytor på en flygplats så blir det mycket vatten som samlas här. Mina kollegor och jag arbetar för att minimera den miljöpåverkan som vattnet kan ha både inom flygplatsområdet men också när det rinner vidare. Det gör vi bland annat genom att ta hand om dagvattnet i våra dagvattendammar - tre dammar om totalt fem hektar.
I dagvattnet från flygplatsen finns kemikalierester med organiska material som kommer från när vi avisar flygplanen och bekämpar halka på landningsbanan. De organiska materialen förbrukar syre när de ska brytas ned. Därför syresätts vattnet på naturlig väg med luftare som ser till att vattnet har god syrehalt när det lämnar området. Detta för att inte riskera negativ påverkan på de naturliga vattendragen, där allt levande behöver syre.
På flygplatsen har vi även ett reningsverk som renar PFAS. PFAS är svårnedbrytbara organiska ämnen som tidigare fanns i brandskum och som användes här. Swedavia arbetar aktivt med att utreda, kartlägga och förhindra spridning av PFAS.
Vi mäter kontinuerligt hur vattenkvaliteten ser ut, på vattnet som kommer in i dammarna och på vattnet som går ut, men också i flera andra vattendrag på och runtom flygplatsområdet. Vattenprover tas nedströms området och även i vattendrag som inte påverkas av flygplatsens dagvatten, i syfte att ha en referenspunkt vid bedömningen av vattenkvaliteten.
Mitt jobb är väldigt roligt och varierande. Då miljö är integrerat i alla delar av Swedavias verksamhet får jag och mina kollegor hantera många olika frågor och samarbeta med olika avdelningar. Det är väldigt lärorikt!
