Flygsäkerheten gynnar hotade arter

Underhållet av gräsytorna kring flygplatsernas banor och uppställningsplatser är kopplat till flygsäkerheten. Gräset klipps regelbundet och hålls kort för att inte fåglar ska trivas och riskera att hamna i flygplanens väg.

För ett otränat öga ser de kilometerlånga klippta ytorna inte ut som en plats där några sällsynta växter skulle trivas. Men det har visat sig vara precis tvärtom.

– Vi gjorde en inventering av flora och fauna kring Stockholm Arlanda Airport under 2010 inför det nya miljötillståndet. Då slog det mig att vi även borde titta på växterna på flygsidan innanför staketen, säger Magnus Persson som är sakkunnig inom miljörådgivning på Swedavia. 

Sårbara och hotade arter

Redan första översynen visade på en häpnadsväckande artrikedom. Swedavia fattade därför beslut om en inventering av arterna även på området efter säkerhetskontrollen. Den första inventeringen gjordes 2012 och den senaste 2015.

Totalt identifierades 517 olika arter på flygsidans gräsytor. Flera av dem är rödlistade; det vill säga sårbara och hotade arter. En särskild växt, Fältgentiana, är dessutom listad som starkt hotad och förekommer oftast bara i enstaka exemplar.

– Här hittade vi mer än 30 000 exemplar, berättar Magnus Persson.

Förutom hotade växter identifierades hotade arter av lavar, svampar, fjärilar, skalbaggar och även fåglar.

– Det kan ju tyckas paradoxalt eftersom vi klipper för att slippa fåglar. Men det handlar till exempel om sånglärkan, som är en utsatt och sårbar art. Den trivs här och är så liten att den inte utgör något hot mot flygsäkerheten, menar Magnus Persson. 

Hotet kommer istället från större fåglar som ofta jagar insekter i flock, exempelvis kajor, måsar och kråkor.

– Om vi kan få klart för oss vilka fågelarter som är involverade i fågelkollisioner, kan vi lättare vidta rätt åtgärder, säger Magnus Persson.

Han har precis påbörjat arbetet med en fågel- och vilthandbok för flygplatser, som har fokus på just de här frågorna. Det pågår även ett externt arbete med att kartlägga vilka fåglar som vistas på flygplatsen samt varför dessa är här. 

Unika slåtterliknande ytor

Men hur kommer det sig att just flygplatsernas grönytor har blivit hemvist för en sådan artrikedom? Svaret är ängar och slåttermark.

Förr var det en naturlig del av jordbrukets kretslopp; ängarna slogs efter midsommar, näringen flyttades med höet in till gårdarna och återvände som gödsel till åkrarna. Med tiden har det blivit ovanligt med större ängsmarker och flygplatsernas enorma gräsytor är därför numera unika slåtterliknande ytor.

Gräsytorna klipps utifrån ett säkerhetsperspektiv; det får varken vara för högt eller för frodigt, men det klipps inte i onödan. Fröerna från den rika växtligheten sprids med gräsklipparna längs de kilometerlånga banorna.

– Det är ett idealiskt förhållande där flygsäkerhet och miljövård går hand i hand, konstaterar Magnus Persson på Swedavia.