Vårt miljöansvar
Göteborg Landvetter Airport, som ägs och drivs av Swedavia, arbetar ständigt med att minska miljöpåverkan på omgivningen och har lyckats väl med att bland annat minska utsläppen av koldioxid.
Miljöfrågor är av största betydelse för Göteborg Landvetter Airport och något som vi har arbetat målmedvetet med under många år. Swedavia ska vara drivande i en hållbar samhällsutveckling och styr verksamheten i den riktningen med hjälp av ett antal konkreta mål.
Swedavia är en internationell förebild när det gäller att utveckla klimatsmarta flygplatser. Göteborg Landvetter Airport arbetar aktivt med att minska utsläpp av koldioxid och har en nollvision för dessa utsläpp till år 2020. Flygplatsen är certifierad med högsta nivån enligt en internationell standard för sitt arbete med att reducera utsläpp av koldioxid.
Även på många andra områden pågår ett aktivt arbete för att minska flygplatsens miljöpåverkan. Detta går att läsa mer om under rubriken "Miljöpåverkan & policy".
Kontakt
Har du frågor om miljöarbetet på Landvetter? Mejla oss gärna.
E-post: miljo.got@swedavia.se
Miljötillstånd
Tillståndsgivande myndighet är mark- och miljödomstolen. Till tillståndet knyts ofta olika detaljerade villkor som formuleras av domstolen. Villkoren är tvingande och kan leda till åtal om de inte följs.
Större förändringar av verksamheten som inte ryms inom gällande tillstånd, eller som inte uppfyller eller motsvarar gällande villkor, kräver omprövning av tillståndet eller omprövning av enskilda villkor. Mindre ändringar som ryms inom tillståndet ska anmälas till den så kallade tillsynsmyndigheten. Det är länsstyrelsen som har tillsynsansvaret för flygplatsen utifrån miljöbalkens krav. Exempel på anmälningspliktiga ändringar är byte av bränslepanna, ändrad kemikaliehantering eller förändrat avisningsområde.
Mark- och miljödomstolens beslut kan överklagas hos Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt som är slutinstans för ärenden som startar hos länsstyrelsen. Högsta domstolen är slutinstans för mål som startat i mark- och miljödomstolen.
Dubbla tillstånd
Flygplatser lyder under dubbla tillstånd från två olika myndigheter, ett från Transportstyrelsen och ett från mark- och miljödomstolen. Transportstyrelsen har det samlade ansvaret för den civila luftfarten i Sverige och ska främja en säker, kostnadseffektiv och miljösäker civil luftfart.
Mark- och miljödomstolen ansvarar för att tillstånd till flygplatsverksamheten utformas enligt gällande miljölagstiftning med en balanserad avvägning mellan olika samhällsintressen och miljöbalkens intentioner. Flygplatsverksamheten kan således inte bedrivas om ett av dessa tillstånd saknas.
Kontakt
Har du frågor om miljöarbetet på Landvetter? Mejla oss gärna. E-post: miljo.got@swedavia.se
Läs mer här
Frågor och svar om miljötillståndet
Ansökan om nytt miljötillstånd
Miljöpåverkan
Det är en självklarhet att följa gällande miljölagstiftning samt övriga tillämpliga nationella och internationella regler och krav. Swedavia, som driver flygplatsen, ska även verka för att flygbuller och emissioner från flygverksamheten begränsas. För att detta ska uppnås krävs det att man arbetar efter följande strategier:
- Hänsynen till miljön ska genomsyra varje del av verksamheten och vägas in i beslut.
- Klimatpåverkan är flygbranschens viktigaste miljöfråga och ska prioriteras i alla beslut och aktiviteter.
- Swedavia ska ständigt energieffektivisera verksamheten och styra den mot en hållbar användning av resurser.
- Swedavias medarbetare ska alla vara delaktiga i företagets miljöarbete och vara väl förtrogna med den relevanta lagstiftningen.
- Swedavia ska bedöma och hantera verksamhetens miljörisker på ett systematiskt sätt.
- Swedavia ska aktivt delta i det lokala, regionala, nationella och internationella arbetet i syfte att minska den negativa miljöpåverkan från flygbranschen och verka för en hållbar utveckling av flygplatserna.
Läs mer här
Miljörapport 2018, pdf
Bilaga 1 - Dag- och ytvattenkontroll 2018, pdf
Bilaga 2 - Spillvattenkontroll 2018, pdf
Miljörapport 2017, pdf
Bilaga 1 - Dag- och ytvattenkontroll 2017.pdf
Bilaga 2 - Spillvattenkontroll 2017 pdf
Bilaga 3 - Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 2017.pdf
Bilaga 3a - Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 2017.pdf
Bilaga 4 - Nätprovfiskeundersökning i Ingsjöarna 2017.pdf
Bilaga 5 - Luftkvalitetsmätning vid Göteborg Landvetter Airport .pdf
Mycket görs för att minska bullret så långt det går
Trots att flygtrafiken ökar, utsätts allt färre för ljudnivåer som överstiger samhällets riktvärden för buller. År 1989 utsattes 60 000 svenskar för flygbuller. Idag är den siffran reducerad till 20 000 – något som går att jämföra med 400 000 som störs av tågtrafik och 1 600 000 som störs av vägtrafik. En förklaring till den kraftiga minskningen när det gäller flygbullret är att flygmotorer blivit allt tystare, en utveckling som uppmuntras av Swedavia.
Grannsamverkan en viktigt del
Samverkan med grannar och kommuner är viktig och har lett till att byggplanering och bygglovshantering sker utifrån prognostiserade bullerkurvor, så kallade influensområdeskurvor. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att säkerställa att vi befinner oss inom ramen för flygplatsens miljötillstånd. Vi för en löpande dialog med våra grannar och undersökningar visar att de miljöfrågor som prioriteras högst är klimat följt av buller. I flygplatsens miljötillstånd finns villkor att de bostäder som utsätts mest ska bullerisoleras.
En viktig åtgärd för att minska flygplansbullret och utsläppen till luft är det fortsatta arbetet med att utveckla möjligheten för kurvade och gröna inflygningar vid våra flygplatser. Genom det nya flygvägssystemet och kurvade inflygningar ökar möjligheterna att inte att flyga över tätbebyggda områden. De gröna flygningarna minskar buller och koldioxidutsläpp från flygplanen. För att främja övergång till modernare plan är startavgiften lägre för tystare plan.
Hantering av avfall på Göteborg Landvetter Airport
På Göteborg Landvetter Airport källsorteras allt avfall. En stor del av allt avfall som uppstår på flygplatsen är en resurs som går att återanvända, återvinna eller går till energiåtervinning.
Allt avfall från Swedavias anläggningar sorteras. Mängden hushållsavfall ökar dock på grund av ökad försäljning av hämtmat. Avfallet delas in i fyra kategorier: avfall till materialåtervinning, energiåtervinning, deponi samt farligt avfall. Vårt mål är att deponiandelen ska minska till förmån för en ökning av materialåtervinning. På flygplatsen finns en avfalls- och återvinningsstation, källsorteringsrum, kompostanläggning och anläggning för mottagande av farligt avfall.
Mot nollutsläpp av fossil koldioxid 2020
Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och Swedavia arbetar kraftfullt med att minska de egna utsläppen av koldioxid. Detta är ett arbete som har gett betydande resultat, vilket visat sig bland annat genom att nå den högsta klimatmärkningen inom flygplatsbranschen. Bakom märkningen står Airport Council International. I oktober 2016 har totalt 26 flygplatser i världen den högsta märkningen, varav Swedavia äger 10 av dessa.
För att nå den högsta nivån av klimatmärkningen måste Göteborg Landvetter Airport mäta, reducera samt sätta mål för reduktion av fossila klimatgaser. Dessutom måste flygplatsen påverka andra verksamheter inom flygplatsområdet för att även de ska mäta och reducera utsläppen. Den högsta nivån kräver att Göteborg Landvetter Airport klimatkompenserar de utsläpp som flygplatsen inte lyckas minska.
För att kompensera de koldioxidutsläpp som ännu inte har kunnat tas bort med egna åtgärder köper Swedavia certifikat från projekt i utvecklingsländer. Certifikaten garanterar att motsvarande utsläppsminskning sker genom projekten och inom ramarna för FN:s klimatsamarbete. På så sätt uppnås klimatneutralitet.
Inga utsläpp av fossil koldioxid från egna verksamheten 2020
Målet är att Swedavias egna utsläpp av fossil koldioxid på Göteborg Landvetter Airport ska vara noll senast 2020. En tuff utmaning som kräver ytterligare åtgärder, bland annat genom att byta ut fordon till bättre miljöklass och byta drivmedel till mer förnybart. Det finns dock åtgärder, där flygplatsen inte har direkt kontroll, där även andra aktörer måste delta för att de ska kunna genomföras. Ett exempel är att utsläppen från fordonstrafiken till och från Göteborg Landvetter Airport står för en betydande del av flygplatsens totala utsläpp och här Swedavia arbetar aktivt med att få fler att resa kollektivt.
Lokala utsläpp till luft
Flygtrafikens utsläpp
Flygmotorernas utsläpp är desamma som vid all förbränning av fossilt bränsle: koldioxid, kväveoxider, kolväten, sot, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid. Ibland kan det lukta kraftigt av flygfotogen på flygplatsen. Det som luktar i flygfotogen är svavelföreningar, så kallade merkaptaner, som har en genomträngande, intensiv och karakteristisk lukt i mycket små koncentrationer. Svavelföreningarna tillhör samma grupp av ämnen som ställer till luktproblem i samband med massatillverkning (sulfatprocessen). Merkaptaner är ogiftiga i de låga koncentrationer som finns på flygplatsen.
Swedavia arbetar med att förkorta flygvägarna vilket minskar bränsleförbrukningen och därmed även utsläppen till luft. När det gäller Swedavias egen verksamhet på Göteborg Landvetter Airport pågår ett ständigt förbättringsarbete.
Moderna plan med mindre utsläpp premieras
Ett sätt att minska utsläppen till luft från flygtrafiken är att Göteborg Landvetter Airport uppmuntrar flygbolagen att använda moderna flygplan som är bättre för miljön – startavgiften är lägre ju mindre utsläpp av kväveoxider och kolväten flygplanets motor har. Syftet är att påverka flygbolag med äldre plan med gamla flygplansmotorer att byta ut dem till moderna plan med renare motorer.
Flygplanens virvelvindar är inte bränsledumpning
Alla flygplan lämnar virvelvindar efter sig. När det är fuktigt väder ute syns virvlarna eftersom det bildas kondens av vattenångan i luften. Detta kan ibland se ut som att flygplanet släpper ifrån sig bränsle vid landning.
Bränsledumpningar sker mycket sällan och endast i nödsituationer när ett fulltankat plan behöver nödlanda. Det är bara de största planen som har möjlighet att dumpa bränsle. Om en dumpning behöver ske ska den ske över vatten och på en så hög höjd att bränslet förångas innan det når marken.
Undersökning av moss- och lavfloran i Härryda
Sedan 1992 har mätningar gjorts av luftföroreningar vid Göteborg Landvetter Airport. På ett antal provpunkter i Härryda har moss- och lavfloran undersökts för att kunna följa effekterna av luftburna föroreningar och flygplatsens eventuella påverkan på omgivningarna.
Resultatet av den senaste undersökningen visar bland annat att när det gäller luftkvaliteten i Härryda kommun så spelar inte flygplatsen någon avgörande roll utan kommunen påverkas mer av större vägar, tätorter med mera vad gäller svavel- och kvävenedfallet.
De flesta utsläpp till vatten sker på vintern när flygplan och banor, av flygsäkerhetsskäl, avisas och halkbekämpas. Flygplanen avisas med glykol och på banorna används formiat. Göteborg Landvetter Airport har ett omfattande glykolhanteringssystem som är sammankopplat med dagvattendammar för att minimera utsläpp till omgivningen.
Glykolsystem är konstruerat för att källsortera glykolen i högkoncentrerad (mer än fem procent) och lågkoncentrerad (mindre än fem procent). Högkoncentratet skickas till en återvinningsanläggning som gör ny glykol av det. Lågkoncentratet skickas till dagvattendammarna som består av tre dammsteg med rening. Dagvattendammarnas funktion är framförallt att omhänderta organiskt material, kväve, fosfor, kalium och tungmetaller i vattnet.
Regelbundna kontroller av vattnet sker enligt ett kontrollprogram.
Forskningsprojekt
Vid tidigare markundersökningar visade det sig att PFOS, som har funnits i brandsläckningsmedel, läckt ut i brandövningsplatsens omgivningar. Swedavia har tillsammans med IVL startat ett forskningsprojekt som avser att se vilka långtidseffekter detta ämne har på omgivningen. Projektet bedrivs i samråd med länsstyrelsen.
Omfattande sanering har genomförts för att rena marken runt flygplatsen. Flygplatsens nya reningsanläggning som ligger i anslutning till brandövningsplatsen kan med hjälp av kolfilter ta hand om, tvätta ut och rena grundvattnet från PFOS.
Provtagning i vatten
Bakgrund
Perfluorerade ämnen har använts i cirka 50 år vid bland annat ytbehandling av textilier, i rengöringsmedel, köksredskap, brandbekämpningsmedel och ytbehandling av till exempel livsmedelsförpackningar.
PFOS (perfluoroktansulfonat) är ett av de mest kända ämnena och har använts bland annat i brandsläckningsskum. De senaste åren har man funnit att PFOS kan orsaka skador hos djur. Det kan även finnas en risk för skador hos människor, även om man hittills inte påvisat några sådana. Vi får alla i oss en del PFOS från maten vi äter och ibland också på annat sätt från olika kemiska produkter. PFOS kan därför mätas till exempel i blod.
Förhöjda halter av PFOS har påvisats i vatten och fisk från Västra Ingsjön samt i vatten från Östra Ingsjön. Detta kan med stor sannolikhet kopplas till brandövningsplatsen vid Göteborg Landvetter Airport där man under 90-talet använde brandskum innehållande PFOS vid släckövningar. Branddammen är numera tömd och sanerad, men då PFOS bryts ned långsamt kan det fortfarande finnas förhöjda halter i miljön och fisken.
Forskningsprojekt PFOS
Det pågår för närvarande ett femårigt forskningsprojekt om PFOS i miljön. Projektet RE-PATH syftar till att utreda och klarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö samt att undersöka möjliga åtgärder när det gäller perfluorerade ämnen kring bland annat Göteborg Landvetter Airport. Projektet finansieras av både Swedavia och Naturvårdsverket och genomförs av IVL, Svenska Miljöinstitutet AB.
Slutsatser från projektet är att vuxna kan äta fisk fångad i Västra Ingsjön upp till 7 ggr/månad utan att överskrida de riktvärden som finns. Enligt försiktighetsprincipen har gravida eller ammande kvinnor samt barn ändå avråtts från att äta fisk från sjön.
Årsrapport för forskningsprojektet
Miljömedicinsk undersökning
Efter önskemål från Göteborg Landvetter Airport samt miljöförvaltningarna i Härryda och Mölndals kommuner har Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum undersökt om PFOS i fisk lett till någon mätbar ökning av halter i blodserum hos omkringboende som äter mycket fisk från de aktuella sjöarna.
Jämförelser gjordes även med kontrollgrupper av personer från andra områden och även med boende i samma område som inte ätit sådan fisk. Det gjordes även en bedömning av risker för eventuell hälsopåverkan.
Slutsatsen var att det inte fanns någon sådan risk och det av två skäl. För det första har de undersökta personerna lägre intag av PFOS än det EU anser vara riskfritt. För det andra har personerna i undersökningen mycket lägre nivåer än grupper som exempelvis är eller har varit i sitt yrke exponerade för PFOS utan att man har kunnat fastställa några hälsoeffekter.
Åtgärder på flygplatsen
Sedan 2008 har flygplatsen omhändertagit det mest förorenade markvattnet vid brandövningsplatsen. 2010 anlades en permanent anläggning för att förhindra ytterligare spridning av PFOS från flygplatsen. Ytvatten och ytligt grundvatten som passerar genom det förorenade området samlas upp i ett tätt dike och leds till en tät damm för vidare rening i en kolfilteranläggning som är avsedd för att rena PFOS-förorenat vatten. Efter reningsanläggningen leds det renade vattnet till flygplatsens dagvattendammar.
Under 2011 sanerades samtliga brandbilar på flygplatsen. Efter utförd sanering infördes ett nytt fluorfritt brandsläckningsskum, Moussol 3/6-FF, i brandbilarna. Det nya brandskummet bildar koldioxid och vatten när det bryts ner.
Nya regler
Nya nationella regler för PFOS trädde i kraft den 27 juni 2008. De nya reglerna innebär förbud mot att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS i kemiska produkter och varor. Några undantag, som inte är tidsbegränsade, finns för vissa applikationer inom fotolitografisk och fotografisk industri, förkromning samt i hydrauloljor inom flygindustrin. Brandsläckningsskum som innehöll PFOS och som fanns på marknaden före den 27 december 2006 fick användas till och med den 27 juni 2011.
Flygvägssystem
Flygvägsystemet, som flygplatsen fick klartecken för i miljödomen M 118-01, ger miljösmartare inflygningar där planen landar med mindre gaspådrag. Det leder i sin tur till minskat buller för närboende och minskade utsläpp av koldioxid.
I korthet går flygvägssystemet ut på att landande flygplan navigerar längs mer avancerade vägar. Dessa har smartare dragning i förhållande till bebyggelse och är konstruerade som ett sluttande plan. Flygplanen flyger därmed högre under längre tid och ger en mer bränslesnål inflygningsbana.
Det är en radikal skillnad mot de mer traditionella flygvägarna som är uppbyggda kring äldre flygfyrar. Med ny teknik och nya flygvägar står flygplatsen väl rustad att på ett säkert och effektivt sätt möta omgivningens krav på minskad miljöpåverkan.
Flygledare och pilot planerar inflygningen tillsammans
Eftersom flygplanets dator har kontinuerlig kontakt med utrustning på marken kan hela flygningen anpassas efter den exakta landningstidpunkten. Det innebär också att flygledaren och piloten tillsammans kan planera en jämn inflygning - planet glidflyger istället för dagens stegvisa inflygning. En sådan inflygning beräknas spara i snitt 150 kg bränsle och 450 kg koldioxidutsläpp per flygning. Dessutom innebär de miljösmarta inflygningarna att bullret minskar i närområdet kring flygplatsen då flygplanet inte behöver göra motorpådrag på lägre höjder.
Komplex procedur att planera flygvägar
Att planera miljösmarta flygvägar är en komplex procedur. Det finns en mängd hänsyn att ta, som kan vara rent motstridiga – det som minskar bullret kan öka utsläppen. Annat att tänka på är givetvis bibehållen säkerhet och hur många människor som berörs. När flygvägar skapas vill flygplatsen att så få som möjligt utsätts för buller, men också hitta kortast tänkbara vägar för att hålla nere utsläppen. Flygvägssystemet har skapat en möjlighet att ta hänsyn till alla inblandade.
Green flights
Projektet Green Flights består bland annat av gröna inflygningar, gröna utflygningar, green cruise och EcoFLy. Green Flights-projektet startades av LFV:s flygtrafiktjänst 2007. Fokus ligger på flygtrafiksrelaterade aktiviteter som minskar utsläpp av växthusgaser och buller under alla faser av en flygning.
Både flygplatser och flygbolag spelar en stor roll och finns därför representerade i projektets projektkoordineringskommitté och i delprojektet EcoFLy.
Övergripande mål
De övergripande målen inom Luftfartsverkets flygtrafiktjänst är att åtta av tio flygningar till Swedavias flygplatser ska erbjudas gröna inflygningar 2012, och åtta av tio flygningar i svenskt luftrum ska erbjudas raka rutter 2012.
Green Flights omfattar
- Grön inflygning
- Green departure
- Green Cruise
- EcoFly
- PBN-studie
- “Grönt” Business Case
Så jobbar jag för miljön
Jag jobbar för rena vattendrag
Jag jobbar med vatten, vilket kanske inte är det första man kopplar ihop med en flygplats. Men på grund av att vi har väldigt stora ytor på en flygplats så blir det mycket vatten som samlas här. Mina kollegor och jag arbetar för att minimera den miljöpåverkan som det här vattnet skulle kunna ha. Det gör vi blad annat genom att ta hand om dagvattnet i våra dagvattendammar. Tre de dammarna är fem hektar stora, eller lika stora som tio fotbollsplaner.
I dagvattnet från flygplatsen finns kemikalierester med organiska material som kommer från när vi avisar flygplanen och bekämpar halka på landningsbanan. De organiska materialen förbrukar syre när de ska brytas ned. Och som alla vet så behöver allt levande syre, allt från fiskar till små organismer. Så syret är A och O i ett vattendrag. Därför vill vi ta hand om vattnet lokalt på flygplatsen så att vi inte ska påverka miljön i de naturliga vattendragen. Dessutom finns det lite metaller i allt regnvatten.
Vi ser att det händer saker i våra dammar, att det sker en nedbrytning, att det är lägre metallhalter på vattnet som kommer ut från dammarna och att syrehalten höjs. Det har absolut en effekt.
Mycket av mitt arbete handlar om uppföljningen av det vi gör. Vi mäter hela tiden hur vattenkvaliteten ser ut, på det vatten som kommer in i dammarna och på det som går ut. Där har vi daglig tillsyn, för att veta hur vi ska jobba med dammarna, vad det är som saknas och vad det är vi behöver utveckla.
Det är mycket en teknikfråga hur man behandlar vatten. Men den allra viktigaste utmaningen är att vårt vatten är syresatt när det lämnar flygplatsen.
Jag tycker mitt jobb är jättespännande! Jag gillar naturvetenskap och vill verkligen göra skillnad för miljön. Jag vill jobba aktivt med miljöförbättrande åtgärder och här känns det som att vi verkligen gör någon nytta.
Det är viktigt för mig att känna att det verkligen ger en effekt ute i den omgivande miljön. Och att Swedavia satt fokus på inte bara vattenfrågan, utan på miljöfrågan i stort och vill göra något åt den.
Jag jobbar för fossilfri uppvärmning
Mitt jobb handlar om att förse hela flygplatsen med värme, el och vatten. Det ska ju bara fungera, men det ska vara hållbart också.
Vi kan till exempel erbjuda alla våra företag på flygplatsen fossilfri värme. Det tycker jag är fantastiskt! Hur många kan det?
Tidigare eldade vi med olja på flygplatsen. Sedan gick vi över till en flispanna och nu har vi investerat i tre nya pelletspannor. Det innebär att vi värmer hela flygplatsen med rester från skogsindustrin.
Vi har tänkt bygga ut fjärrvärmesystemet i takt med att vårt Airport City byggs. Det gör att vi kommer att kunna leverera hållbar uppvärmning till alla de 10 000 människor som ska jobba runt flygplatsen om ett antal år. Jag är glad att man tänkt så smart inför framtiden!
Jag älskar att vara ute i skog och mark och fiska. Därför är jag beroende av en bra miljö som jag så klart väldigt gärna vill ska bevaras. Att hitta något som man kan göra för att spara energi eller rena det vi släpper ut, det är det som ger kicken i mitt jobb! Jag blir jättelycklig när jag lyckas med det, och det driver en vidare. Samtidigt är det jätteviktigt att man i ledningen har samma tycke och tänk i de här frågorna, så att man får hjälp när man behöver det. Det tycker jag finns här på Landvetter. När jag har hittat investeringar som vi kan göra för att minska vår miljöpåverkan så har jag ännu inte fått nej.
Jag jobbar för ett hållbart flyg
I jobbet som miljöchef på Landvetter är det mitt ansvar att se till att vi minskar våra egna klimatpåverkande utsläpp från flygplatsen. Utöver det jobbar vi med andra aktörer, flygbolag, marktjänstbolag och andra tekniskt verksamma inom flyget för att minska hela flygbranschens påverkan på miljön. Vi är en del av en bransch som måste jobba tillsammans för att nå de klimatstrategiska målen som branschen satt upp, bland annat att halvera utsläppen av fossilt koldioxid till 2050.
Rent konkret kan det handla om att bli effektivare när planen är på marknivå, till exempel att ha en elanslutning istället för att ha dieselaggregat för flygplanen när de står parkerade. Det kan också handla om att skapa effektivare och kortare flygvägar och införa hastighetsbegränsning för att få en form för eco driving för flygplanen. Det i sin tur genererar mindre utsläpp och förbrukning av bränsle.
Vill vi fortsätta att ha tillväxt i vår del av världen, få hit de varor och tjänster vi vill och kunna exportera de varor och tjänster som vi kan bidra med, då är vi i dagsläget beroende av en effektiv flygtrafik. Det är hållbarhetsprincipen vi måste jobba efter – vi har en påverkan och den ska vi minska. Samtidigt ska vi bidra till att de andra värdena som arbetstillfällen, ekonomiska inkomster för turistnäring och näringsliv och en social utveckling kan fortsätta utvecklas.
Det är i ett större perspektiv otroligt viktigt att vi är en del av den kollektiva, globala flygtrafiken.
Sverige har en hög svansföring när det gäller miljöfrågor i största allmänhet, både internationellt och nationellt. Som statligt ägt bolag har vi som en del i vårt uppdrag att se till att vi faktiskt är världsledande även på miljö- och hållbarhetsfrågor. Och att driva den frågan framför sig och att visa var skåpet ska stå, det är jättekul!
Följ flygningar
Verktyget Webtrak som vi tidigare tillgängliggjort här på webbplatsen håller på att ses över och vi utreder möjligheterna att använda andra datakällor. Detta för att återigen kunna erbjuda boende i våra flygplatsers närhet en möjlighet att följa upp hur flygtrafiken rör sig, samt koppla denna information till bullermätningar där sådana finns tillgängliga.
Visste du att?
Flyget står för 2 % av världens fossila koldioxidutsläpp
FN:s internationella klimatpanel (IPCC) anger att flygtrafiken idag svarar för omkring 2 procent av de globala utsläppen av koldioxid.
Källa: IPCC
Flyget ska halvera sina utsläpp till år 2050
Flyget har som första världsomspännande industri enats om långsiktiga globala miljömål: Flygets utsläpp av fossil koldioxid ska minska med 1,5 procent per passagerarkilometer till 2020. Därefter ska utsläppen inte tillåtas öka även om trafiken ökar. De faktiska utsläppen av fossil koldioxid ska 2050 vara nere på hälften av 2005 års nivå.
Källa: ATAG
På 40 år har flyget blivit 70 % mer bränsleeffektivt
De modernaste flygplanen drar idag cirka 0,3 liter bränsle per passagerare och mil.
Källa: ICAO, Airbus, Boeing m.fl.
Flyget skapar jobb
Luftfarten skapar 85 000 jobb i Sverige plus 105 000 jobb främst inom turistnäringen. 64 % av Sveriges besökare flyger hit, dessa besökare spenderar cirka 60 miljarder per år i Sverige. Luftfartssektorn bidrar med 53 miljarder till svensk BNP.
Källa: Oxford Economics, 2011.
Fortkörning släpper ut mer än inrikesflyget
Utsläppen från allt svenskt inrikesflyg är ca 500 000 ton per år. Utsläppen på grund av hastighetsöverträdelser på svenska vägar är ca 700 000 ton per år och utsläppen på grund av fel däckstryck i svenska fordon är ca 300 000 ton per år .
Källa: Naturvårdsverket, Trafikverket.
Flyget bär sina egna kostnader
Flyget betalar sin infrastruktur genom de intäkter som kommer från kunderna. Det är flygresenärerna som bekostar det svenska flygtransportsystemet, inte skatter.
80 % av sätena är upptagna
Fyllnadsgraden i flygplan är 80 %. Det är långt mer än inom något annat transportslag.
Källa: IATA
Direktlinjer sparar miljön
Att flyga direkt sparar bränsle och utsläpp jämfört med om man måste byta flygplan.
Källa: Bland annat ”The environmental cost implication of hub-hub versus hub bypass flight networks, Cranfield University”