Stockholm Arlandas Airports miljöarbete

Nollutsläpp av koldioxid från vår egen verksamhet 2020

Arlandas klimatarbete är idag certifierat på högsta nivån i Airport Carbon Accreditation (ACA) som graderar hur flygplatser arbetar med att minska sin klimatpåverkan. Swedavias mål är att ha nollutsläpp av koldioxid från den egna verksamheten vid utgången av 2020. För att uppnå detta värms flygplatsens byggnader med fjärrvärme producerad med biobränsle och flygplatsens fossildrivna fordon byts ut till fossilfria alternativ. Swedavia köper in gröna elcertifikat motsvarande all elanvändning på flygplatsen.

Arbetet med energieffektiviseringar pågår fortlöpande och all el som köps in är producerad från förnybara källor, som biobränsle, sol, vind och vatten.

Ett viktigt mål för flygplatsen är dessutom att tillsammans med andra minska koldioxidutsläppen från marktransporter till och från Arlanda – att göra det smidigare och enklare att resa med tåg eller buss. Flygplatsen samarbetar med flygbolagen för att minska klimatpåverkan från flygtrafiken.

Läs mer här om flygets klimatpåverkan.

Energibesparande åtgärder

Under perioden 2005–2018 minskades Swedavias energianvändning på Arlanda med cirka 15 %, samtidigt som antalet passagerare ökade med 63 %. Bättre styrd belysning inomhus och utomhus har bidragit till betydande minskningar. Sedan vi började byta till LED år 2009 har drygt 37 000 energisnåla LED-ljuskällor ersatt äldre typer av lampor på flygplatsen. Det har minskat elanvändningen med lika mycket som används årligen i 350 eluppvärmda villor.

Andra exempel på energieffektiviseringsåtgärder som genomförts är värmeåtervinning i terminalerna, effektivare ventilation och varvtalsreglerade elmotorer i fläktar.

Världens största energilager – akvifären

Sommaren 2009 invigde Arlanda världens största energilager, en så kallad akvifär, som finns i Brunkebergsåsen vid flygplatsen. En akvifär är en naturlig underjordisk grundvattenreservoar som hjälper till att kyla/värma flygplatsen beroende på årstid. Tack vare akvifären kan vi spara kyla och värme motsvarande lika mycket energi som behovet i 2000 villor.

Läs mer om akvifären här.

Sedan 2016 har Swedavia ett certifierat energiledningssystem enligt ISO 50001. Detta hjälper oss att arbeta systematiskt och långsiktigt för att ständigt förbättra vår energiprestanda.

Inom flygplatsområdet förekommer många växt- och djurarter som är sällsynta, även ur ett europeiskt perspektiv. Flygplatsens omgivningar är också en intressant kulturbygd med byggnader från 1700-talet, runstenar och gravfält från järnåldern.

Betesmarken vid Lejden, öster om flygplatsen, är exempel på ett område med nationellt bevarandevärde. Ängarna vid Lejden har betats sedan järnåldern och idag har floran inslag av flera rödlistade arter. Fältgentiana och finnögontröst är två starkt hotade arter som finns vid Lejden.

Sedan 2009 är Lejden ett naturvårdsområde, skapat av Swedavia i samarbete med arrendatorn, Sigtuna kommun, länsstyrelsen och Världsnaturfonden.

Biologisk mångfald på Arlanda 2013 - pdf, 2 Mb
Inventeringsrapport Lejden 2012 – pdf, 2 Mb
Naturinventering – pdf, 92 Kb
Inventering Finnögontröst – pdf, 3 Mb
Vad flyger på Arlanda? – pdf, 99 Kb
Svampinventering Åsbarrskogar – pdf, 75 Kb 

Halten av luftföroreningar på Arlanda motsvarar de nivåer som finns i en medelstor svensk tätort.

Sedan 1994 har mätningar gjorts av luftföroreningar vid Arlanda och resultaten visar bland annat:

• mängden svavel och kväve (som bidrar till försurning) i nederbörden inte är större per ytenhet vid Arlanda än i Stockholms län i genomsnitt.
• tallar och granar vid Arlanda tappar barr i ungefär samma omfattning som träden i Stockholms län i genomsnitt.
• halterna av föroreningar är högst vid terminalerna och vägarna där det är mest fordonstrafik.

Hur luftföroreningarna sprids beror bland annat på vindriktning, vindhastighet och temperatur. Det är därför svårt att svara på hur stor andel av utsläppen som drabbar olika områden.

Flygtrafikens utsläpp

Det som flygmotorerna släpper ut är samma som vid all förbränning av fossilt bränsle: koldioxid, kväveoxider, kolväten, sot, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid.

Ibland kan det lukta kraftigt av flygfotogen på flygplatsen. Det som luktar i flygfotogen är svavelföreningar, så kallade merkaptaner, som har en genomträngande, intensiv och karakteristisk lukt i mycket små koncentrationer.

Svavelföreningarna tillhör samma grupp av ämnen som ställer till luktproblem i samband med massatillverkning (sulfatprocessen). Merkaptaner är ogiftiga i de låga koncentrationer som finns på Arlanda.

Ett sätt att minska utsläppen till luft är genom att uppmuntra flygbolagen att använda moderna flygplan som är bättre för miljön - startavgiften är lägre ju renare motorer ett flygplan har. Syftet är att påverka flygbolag med äldre plan eller gamla flygplansmotorer att byta ut dem till miljövänligare alternativ.

Flygplanens virvelvindar är inte bränsledumpning

Alla flygplan lämnar virvelvindar efter sig. När det är fuktigt väder ute syns virvlarna eftersom det bildas kondens av vattenångan i luften. Detta kan ibland se ut som att flygplanet släpper ifrån sig bränsle vid landning. Virvlarna efter flygplanet kallas vortex, som betyder virvel eller virvelvind.

Bränsledumpningar sker mycket sällan och endast i nödsituationer när ett fulltankat plan behöver nödlanda. Det är bara de största planen som har möjlighet att dumpa bränsle. Om en dumpning behöver ske ska den ske över vatten och på en så hög höjd att bränslet förångas innan det når marken.

Avisning av flygplan och halkbekämpning

Flygplanen avisas med propylenglykol och när banorna halkbekämpas används kaliumformiat. Kaliumformiat är ett slags salt och används idag istället för urea eftersom kväveinnehållet är mycket lägre.

Propylenglykol och kaliumformiat har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbara i naturen. Men, det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten om stora mängder släpps ut. För att vattnet runtomkring Arlanda ska påverkas så lite som möjligt, genomförs en rad åtgärder.

Glykolvätska återvinns efter planens avisning

Avisning är endast tillåten på de ytor där ett speciellt ledningssystem för uppsamling av glykol finns. Så mycket som möjligt av den glykolvätska som blir kvar på marken när ett flygplan har avisats sugs upp av sugbilar.

Denna vätska kan, på grund av relativt hög koncentration av glykol, användas för återvinning. Den uppsamlade vätskan renas och koncentreras till ny, ren glykol vid Vilokans anläggning vid Arlanda.

Den relativt lågt koncentrerade glykolvätska som inte sugs upp rinner ner i ledningssystemet för glykol och pumpas så småningom vidare till Käppala reningsverk.

Nedbrytning av kemikalier sker till störst del i flygplatsens reningsverk

Formiat från halkbekämpning och glykol som droppar från flygplanen vid uttaxning hamnar i dagvattnet från banor och ramper. Den största delen av dagvattnet leds till dagvattenanläggningar där kemikalierna bryts ned genom biologiska processer. Nedbrytningen sker på så sätt till största delen i flygplatsens reningsanläggningar innan vattnet leds till vattendragen.

Provtagningar visar på förbättringar i Märstaån

Vattenkvaliteten i Märstaån har förbättrats under senare tid, bland annat till följd av att Arlandas åtgärder för att minska påverkan på vattendraget. Inom Märstaåns avrinningsområde finns bland annat Märsta samhälle, flera företag, jordbruk samt flygplatsen, vilka alla påverkar vattendraget.

Vattenkvaliteten i Märstaån har förbättrats under de senaste årtiondena och vid den senaste bedömning har Märstaån den bedömda klassningen ”måttlig ekologisk status” och ”uppnår inte god kemisk ytvattenstatus” enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder.

200 000 kvadratmeter membran skyddar grundvattnet vid bana 3

Bana 3 löper delvis över en rullstensås som innehåller grundvatten och det är därför extra viktigt att glykol och saltrester inte når dit, vilket också var högt prioriterat när banan byggdes. Vattnet från banan rinner därför ner i brunnar vid sidorna och leds sedan vidare till ett utjämningsmagasin och renas vid behov.

Inom rullstensområdet har dessutom ett 1,5 millimeter tjockt vattentätt membran lagts ut på 1–2 meters djup. Det gör att vatten från sidan av banan leds in till banans ledningssystem. Sammanlagt har 200 000 kvadratmeter membran lagts ut vid bana 3, vilket motsvarar en yta av 28 fotbollsplaner.

Swedavias mål är att arbeta för att bullerbelastningen kring Arlanda upplevs som acceptabel i förhållande till flygets och flygplatsens samhällsnytta. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att säkerställa att vi befinner oss inom ramen för vårt miljötillstånd.

Swedavias arbete för att minska Arlandas bullerpåverkan innebär bland annat att vi bullerisolerar bostäder i närheten samt premierar flygbolag som använder flygplan som bullrar mindre.

Kurvade inflygningar

I största möjliga mån försöker Swedavia se till att flygvägar dras vid sidan om tätorter. För att minska buller och utsläpp till luft arbetar vi också för att öka antalet kurvade inflygningar vid Arlanda.

Med kurvade inflygningar kan flygplan undvika att flyga över tätorter under inflygningen. Försök med kurvade inflygningar genomförs på flera av Swedavias flygplatser. För att genomföra kurvade inflygningar krävs godkännande av Transportstyrelsen, både för flygbolaget, för flygplansindividen och för den enskilda besättningen.

Swedavia arbetar dessutom med gröna flygningar, läs mer här.

Öppen dialog och ökat miljömedvetande

Förutom bullerbegränsande åtgärder genomförs också mätningar och provflygningar samt program för flygledare och piloter för att ytterligare höja miljömedvetandet. En öppen dialog med Arlandas grannar är också en viktig del av arbetet och flygplatsen strävar efter att lägga flygvägarna så att bullret stör så lite och så få som möjligt. De bostäder som ligger mest utsatt bullerisoleras.

De nya miljövillkoren medger bland annat att dagens inflygningar i högtrafik till Bana 3 söderifrån kan fortsätta även efter 1 januari 2018. Inflygningsprocedurer som undviker Upplands Väsby tätort ska dock användas när så är möjligt, utan att det påverkar flygplatsens kapacitet och med hänsyn tagen till regelverk, flygtrafiktjänsten, flygsäkerhetsskäl och väderleksförhållanden.

Läs mer här:

Ansökanshandlingar
Miljöärenden
Utredningar
Samrådsmöten
Ansökan i kort version – pdf, 661 Kb
Miljökonsekvensbeskrivning, sammanfattning – pdf, 352 Kb
Populärversion – Arlandas framtid påverkar Stockholms och Sveriges utveckling - pdf, 6 Mb
Populärversion – Handlingsplan för att minska flygbullret över Upplands Väsby – pdf, 153 Kb
Presentationer från huvudförhandlingen
Mark- och överdomstolens dom 21 november 2014 – pdf, 2,8 Mb
Uppskjutet villkor U2 Alternativ bananvändning

Miljörapport 2018 Stockholm Arlanda Airport - pdf, 2 Mb
Bilaga 1 Tillståndsbeslut för Swedavia AB - pdf, 125 Kb
Bilaga 2 Tillståndsvillkor Stockholm Arlanda Airport – pdf, 725 Kb
Bilaga 3 Ansökningar, anmälningar och andra beslut – pdf, 100 Kb
Bilaga 4 Uppföljning av handlingsplan för reduktion av utsläpp av koldioxid – pdf, 50 Kb
Bilaga 5 Kemikalieförteckning – pdf, 1 Mb
Bilaga 6 Grundvatten, Akviferen – pdf, 3 Mb

För information om flygrörelser hänvisar Swedavia för närvarande till publika verktyg som t.ex. Flightradar24.com.

Verktyget Webtrak som vi tidigare tillgängliggjort här på webbplatsen håller på att ses över och vi utreder möjligheterna att använda andra datakällor. Detta för att återigen kunna erbjuda boende i våra flygplatsers närhet en möjlighet att följa upp hur flygtrafiken rör sig, samt koppla denna information till bullermätningar där sådana finns tillgängliga.